December 20, 2018

November 27, 2018

November 12, 2018

October 8, 2018

Please reload

Senaste inlägg

I'm busy working on my blog posts. Watch this space!

Please reload

Utvalda inlägg

Min Guide Utbildning i Sydafrika

April 16, 2019

Klockan ringer vid fem på morgonen, det är fortfarande mörkt ute och aningen kyligt vilket gör det extra mysigt att bara kura ihop sig i sovsäcken och stanna i tältet. Någonstans där ute i mörkert hörs ljudet från lejonens grymtanden och en nattskärra som drar sin sista vers innan solen går upp och bushen kan långsamt börja vakna till liv igen. Detta va i princip varje morgon för de senaste tre månaderna. Att studera till guide va ett utav de bästa besluten jag någonsin tagit. Dock när vårat första ämne presenterades för oss vår första dag i lägret fick jag andra tankar. Jag övervägde om det va värt att ta nästa flyg hem eller om det var värt att ge det en chans. Första ämnet va stenar (Geologi). Det tog mig nästan två månader att förstå ämnet men i slutändan kunde jag inte sluta studera det, ju mer jag läste om stenar desto mer fann jag det intressant. Med andra ord, om ni en vacker dag får mig som guide och vi inte hittar några djur så vet ni vad jag kommer prata om.

De senaste månaderna har jag lärt mig att uppskatta allt i naturen så mycket mer. När jag anlände till lägret för första gången så hade jag fortfarande en stor skräck för spindlar. Endast ett par dagar tidigare så hoppade jag upp i soffan i ren skräck när en spindel sprang från ena änden av rummet till det andra. Idag kan jag kolla på dem och faktiskt studera dem och håll i er nu, jag tycker även att de är intressanta! Senast jag gick in i ett spindelnät och studsade tillbaka baklänges så funderade jag mer på vilket fantastiskt arbete denna lilla varelse (den va inte så liten) har gjort som kunnat väva ett så starkt nät att det inte ens gick av när jag gick in i det utan istället studsa tillbaka. Detta va något jag fundera över efter att jag bett en vän att undersöka mig så spindeln inte satt på mig. Men det är ändå ett framsteg, ett steg i rätt riktning. 

 

Tidigare i år såg jag detta som en erfarenhet rikare men idag vill jag bara lära mig mer om allting. Allt ifrån hur en sten blir till jord som lägger grunden för en växt som i sin tur påverkar vilka djurarter man kan hitta i ett område och hur allting i naturen håller ihop och är beroende av varandra, från den minsta organism till den största. Även de blodsugande fästingarna har sin viktiga roll i ekosystemet. De håller kontroll på populationen och ser till att djuren inte förökar sig för mycket. De djuren som överlever besitter starkare gener som de i sin tur för vidare till nästa generation. Naturens lag – starkas överlever.

 

 

På bara några veckor har jag blivit otroligt inspirerad, delvis från människorna jag mött på vägen men även från naturen själv. När jag förklarat för vänner och familj att vi bott i tält så är den första reaktionen jag fått ”åh fy” men det finns inget bättre än när man ligger i sitt tält på natten och lyssnar till alla ljud från naturen. Grodorna i floden utanför, schakalerna som ylar, cikadorna som spelar sin melodi och ibland även lyssna till ljudet av bufflarna som betar utanför tältet. På morgonen kunde vi hitta spår från buffel, hyena och lejon i lägret och under dagen kunde vi få besök av elefanterna som kom för att dricka vatten från floden intill våra tält. 

 

 

 

På dagarna gick vi antingen ut till fots i bushen eller med en bil. Vi har stått öga mot öga med noshörningar, bufflar, elefanter och lejon till fots. För det mesta hade de ingen aning om att vi var där, vilket va den bästa känslan när vi kunde studera de här djuren och deras naturliga beteenden och lämna dem på samma vis. Andra gånger vände vinden och vi blev upptäckta. Den senaste gången va när vi spårade en hjord bufflar och vinden vände plötsligt när vi närma oss dem så de sprang iväg. Vi bestämde oss då för att sätta oss ner för ett litet tag och sedan försöka spåra dem igen lite senare för att inte pressa dem, men bufflarna hann spåra oss först så rätt va det var stog vi öga mot öga med sju bufflar, ca 20 meter ifrån oss och allt vi hade att gömma oss bakom va en usel ursäkt till träd/buske. Vi stirra på varandra i vad som kändes som flera minuter men som säker bara va en minut innan de bestämde sig för att springa iväg igen. Hjärtat va i halsgropen men det va en väldigt häftig upplevelse att prata om efteråt. En utav sakerna jag älskar allra mest med bushen är att man aldrig vet vad man kan förvänta sig, det gör det så mycket mer intressant och spännande.

 

 

 

Nu är det dags att förbereda mig för mitt praktikant jobb på samma skola där jag förhoppningsvis kommer spendera det resterande året för att få mer erfarenhet och förhoppningsvis även min Lead Guide kvalifikation så jag kan ta med personer ut helt själv till fots och dela min nyfunna passion för insekter, spindlar och allt annat smått och stort!

 

 

 

Som vanligt upprepar jag att ”jag ska försöka uppdatera bättre” men det är väldigt lätt att glömma bort tiden ute i bushen men håll koll på facebook (Denise Eriksson-Photography) och instagram (@mywildestadventures) för uppdateringar så länge så ska jag göra mitt bästa att komma ihåg bloggen med!

 

Ha det så bra!

 

Denise

 

 

 

 

Share on Facebook
Share on Twitter
Please reload

Följ oss

I'm busy working on my blog posts. Watch this space!

Please reload

Sök efter taggar
Please reload

Arkiv
  • Facebook Basic Square
  • Twitter Basic Square
  • Google+ Basic Square
DENISE ERIKSSON
PHOTOGRAPHY

© 2017 Denise Eriksson - All rights reserved